En värmepump behöver en inkälla av värme (energikälla) och denna kan vara bergvärme, jordvärme, vattenvärme eller luftvärme.
Ut från värmepumpen kommer antingen varm luft som värmer upp huset eller varmt vatten som leds till radiatorer eller slingor i golv. Dessutom kan man få ut tappvatten till den vanliga varmvattenförbrukningen och man köper en värmepump som klarar av den typen av hantering.
Det är därför man ofta hör begrepp som luft-luft-värmepump, luft-vatten-värmepump och vätska-vatten-värmepump. Och då menar man ”inkälla-utkälla-värmepump”.

När man pratar om en värmepump glider diskussionen oftast in på verkningsgrad (COP) och den mer korrekta mätningen årsverkningsgrad. Verkningsgraden talar om hur effektiv värmepumpen är och dess förmåga att utvinna värme i förhållande till hur mycket el som behövs för att utvinna den. COP 2 betyder att den utvinner dubbelt så mycket, COP 3 betyder att den utvinner tre gånger så mycket.
Årsverkningsgraden visar verkningsgraden över ett helt år där hänsyn tas till både kalla vinterdagar och varma sommardagar. De ”billigare” värmepumparna räknar oftast COP på de varma dagarna och fyller därför inte den förväntade verkningsgraden under kalla vinterdagar.  Vad kan vi dra för slutsatser av den formeln?
Jo, så länge det är hyfsat varmt på den kalla sidan blir den teoretiska maxeffektiviteten i värmepumpen väldigt stor, men den avtar i takt med att temperaturskillnaden stiger.

Tänk därför noga efter vad försäljaren verkligen pratar om för värde och ställ frågan om årsverkningsgrad.

• luft-luft-värmepump
• luft-vatten-värmepump
• vätska-vatten-värmepump
• frånluftsvärmepump

Du har säkert hört att man ofta också pratar om bergvärmepumpar, luftvärmepumpar och flera andra begrepp på värmepumpar. Detta är förvisso också typer av värmepumpar och i dessa fall betonar man energikällan istället för själva värmepumpens funktion. T ex värmepumpar som arbetar med bergvärme och värmepump som arbetar med luftvärme som inkommande energikälla.

Luft-luft-värmepump använder luftvärme som energikälla och tar hand om utomhusluften och gör om den till varmluft som på så sätt värmer upp ditt hus. En luft-luft-värmepump kräver att planlösningen på ditt hus är öppen så att varmluften kan röra sig in i alla rum. En stängd dörr till ett rum gör att varmluften inte kan nå in och då drar det direktverkande el-elementet igång där istället. En luft-luft-värmepump passar bra i de hus där man har direktverkande el i elementen och där man inte vill byta ut hela värmesystemet. Man kan inte värma varmvatten med en luft-luft-värmepump utan behöver då en kompletterande varmvattenberedare.

En luft-vatten-värmepump tar sin energi från luftvärme precis som luft-luft-värmepumpen. För att kunna använda en värmepump av typen luft-vatten-värmepump krävs att ditt hus har ett vattenburet värmesystem. Med detta menas att element och golvvärme ska drivas runt på vatten och inte på direktverkande el. Det varma vattnet som en luft-vatten-värmepump genererar kan också kopplas till tappvatten och användas till hemmets dagliga varmvattenförbrukning.

Den tredje typen av värmepump kallas för vätska-vatten-värmepump som tar sin energi från bergvärme, jordvärme och ytjordvärme eller sjövärme. I övrigt fungerar den på samma sätt som en luft-vatten-värmepump där baskravet är att huset har ett vattenburet värmesystem. En vätska-vatten-värmepump kan också kopplas till hemmets tappvatten för att på så sätt få varmvatten. Fördelen med en vätska-vatten-värmepump är att energin man får ut är konstant under hela året och att man just vid sträng kyla får ut mer energi än en luft-vatten-värmepump.

En frånluftsvärmepump använder den redan befintliga uppvärmda luften som finns inne i huset och återanvänder den till ny värme. En frånluftsvärmepump kan kopplas både till det vattenburna värmesystemet och till tappvatten och kan på så sätt värma upp husets varmvatten.

Oavsett typ av värmepump så räknas verkningsgraden / värmefaktorn (COP) på samma sätt. Mängden energi man gör av med för att driva värmepumpen kontra den mängd energi som värmepumpen ger dig. Energimyndigheten menar att man ska kunna lita på att på varje kWh det kostar ska man få ut 3 kWh. Detta ger ett COP på 3.0. Notera att du som konsument alltid ska fråga tillverkaren efter årsverkningsgraden. Speciellt viktigt för dig som funderar på en luft-luft-värmepump eller luft-vatten-värmepump eftersom COP på vintern blir lägre p g a av den kalla uteluften.

Vilket energibehov ni har beror i största grad på hur många personer ni är i hushållet. Är ni kanske en småbarns- eller tonårsfamilj som förbrukar mycket varmvatten? Kanske är ni pensionärer som vill ha något högre inomhustemperatur? I Sverige har värmepumpsmarknaden mognat en hel del de senaste åren och risken att du blir lurad att betala ett överpris blir allt mindre. Den risk som dock fortsatt kvarstår är att du kan råka ur för att få en värmepump som är felaktigt dimensionerad för just ditt hus.

Storleken på ditt hus är en viktig faktor att ta hänsyn till innan man väljer modell av luftvärmepump. För de allra flesta luft-luftvärmepumpar spelar också planlösningen roll, där en öppen planlösning är kravet för att dessa värmepumpar ska fungera optimalt.

I vilken del av Sverige du bor är en viktig aspekt att ta hänsyn till innan du väljer värmepump. Längst upp i norra Sverige är det oftast mycket kallare under vintern än vad det är längst ner i söder. Därför bör man titta på vilken verkningsgrad luftvärmepumpen klarar av just i ditt klimat där du bor. En värmepumps verkningsgrad kallas för ”värmefaktor” (COP) och ett COP på 3.0 betyder det att man får ut 3 kWh värmeenergi på 1 kWh tillförd el.
Det är temperaturskillnaden mellan luften man tar värmen ifrån och det man avger värmen med, till luft eller vatten, som är helt avgörande för vilken COP man får ut.
På sommaren har man oftast liten temperaturskillnad mellan ute och inne och man får då hög värmefaktor. Medan man vid en kall vinterdag får en stor temperaturskillnad och som då resulterar i en låg värmefaktor. Detta innebär att luftvärmepumpen levererar minst effekt när den behövs som mest. Jämför detta med en bergvärmepump som tar värmen från berggrunden som alltid håller runt 4 grader även vid kallt klimat.

När du jämför olika varumärken av luftvärmepumpar eller luft-vatten-värmepumpar bör du räkna på årsverkningsgraden, inte på ett specifikt driftsfall. Detta då de ”sämre” värmepumparna, som inte är anpassade för vårt nordiska klimat, oftast klarar sig bra i ett driftstest som ligger runt 0-gradersstrecket. Detta varierar mycket mellan olika modeller och fabrikat.

Det finns en mängd luftvärmepumpar som även kan värma upp varmvatten och som kan användas i hus med vattenburet värmesystem, dessa kallas luft-vatten-värmepumpar. Om du idag inte har vattenburet system utan sitter med direktverkande el, med kompletterande varmvattenberedare kanske det inte är det första du tänker är att byta ut hela systemet.
Men vilken lösning du än väljer är det allra viktigaste att titta på totalekonomin för din uppvärmning av både hus och varmvatten efter ett byte av värmesystem.
Om du skulle bestämma dig för att byta från direktverkande el till vattenburen värme bör din investeringskalkyl räknas på minst 20 år. För dig som inte vill byta ut till vattenburen värme ska istället investera i en ”vanlig” luftvärmepump (som egentligen heter luft-luft-värmpeump).

Om du väljer en luft-vatten-värmepump bör du titta efter var placeringen av de mest ”vitala” delarna kommer att sitta. Om dessa placeras inomhus eller utomhus. Det bästa är om de sitter på insidan av huset, då man inte tappar effekt på att varmvattnet kyls ner när den passerar utsidan.

I vissa kommuner behöver man ett tillstånd för att installera en luftvärmepump då det finns en viss bullernivå att ta hänsyn till.

Som du kanske förstår finns det många faktorer som spelar in på valet av luftvärmepump eller luft-vatten-värmepump. Därför bör du ta in offerter från flera olika leverantörer av värmepumpar och göra kalkyler på rätt grunder. Se också till att skaffa en bra försäkring som täcker in hela värmepumpen, inte bara delar av den.

En minst lika viktig faktor, som man lätt glömmer bort bland alla tekniska detaljer, är förtroendet till återförsäljaren. Det ska kännas bra att anlita återförsäljaren och tänk också på att återförsäljaren är den du ska vända dig till om det skulle uppstå något problem med luftvärmepumpen under årens lopp eller när du behöver anlita denne för service.

Är du fortsatt intresserad av att läsa mer och utbyta tankar och erfarenheter så finns följande forum, Värmepumspforum (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php)

Tälthallar/Försäljningshallar
Kärt barn har många namn brukar man säga ibland. Begreppet tälthallar används ganska ofta för flera typer av hallar. En vanlig halltyp som tälthallar annars förknippas med är försäljningshallen. Om man vill använda en tälthall som försäljningshall är det viktigt att man kontrollerar att hallen har ett bra värmesystem och avfuktare samt har rätt belysning för att ge produkterna den bästa förutsättningen. Även en passade inredning är viktig för att locka till försäljning.

Lagerhallar
En lagerhall går att få i nästan vilket mått som helst, men trots dess funktionalitet innebär det inte att den automatiskt behöver vara stillös. Flera leverantörer av lagerhallar erbjuder olika typer av väggar och tak. I många fall kan kunden dessutom välja om lagerhallen ska vara isolerad eller ej och vilken typ av dörrar som är mest lämpade för just sina behov.

Produktionshallar
Om en produktionsyta behöver utvidgas är en produktionshall troligen det smartaste alternativet. Genom en produktionshall tillgodoses varje enskild kunds behov, allt för att gynna produktionen. Takhöjd kan varieras och anpassas, samma sak gäller för utrustning och hallens längd. Behöver det vara möjligt att stapla pall i produktionshallen är det bästa att välja en hall med raka väggar, allt för att kunna utnyttja ytorna så mycket som möjligt.

Idrottshallar
En idrottshall är lämpad för många olika typer av idrotter och många tillverkare av hallar kan erbjuda dessa. De större hallarna i en leverantörs sortiment är de som är bäst lämpade till idrottsutövning. Hallarna anpassas efter kundens behov allt efter vilken idrott som ska utövas. Fotboll, ishockey och ridning är exempel på aktiviteter som en större hall han anpassas för. 

Sporthallar
Precis som med idrottshallarna, så används de större hallarna hos en leverantör när en kund är i behov av en sporthall. Möjligheterna är oändliga och sporthallen kan enkelt anpassas till en året runt-anläggning, allt efter som årstiderna byter av varandra. Val av dörrar och hur bred själva hallen ska vara är helt upp till varje enskild kund att bestämma. Sporthallen kan bland annat utrustas med belysning, isolering och värme.

Bygghallar
Bygghallar är flexibla och enkel att transportera. Användningsområdena för en bygghall är många och dessutom enkla att montera på egen hand. Om du har ett växande behov av förvaring, är en bygghall den ultimata hallen då den är påbyggbar allt eftersom behovet växer. En bygghalls flexibilitet gör att den är lämplig inom många olika branscher och inte enbart inom byggbranschen som namnet får det att låta som. 

Maskinhallar
För att en maskinhall ska kunna utnyttjas till fullo, krävs det att den i sig är tillräckligt stor, men även att ytan görs tillträckligt tillgänglig. Genom att välja en stor hall i kombination med en stor port blir det möjligt att förvara större fordon och maskiner i den. Maskinhallar är lättmonterade och kan förutom med valfri dörr, även kombineras med värme och ventilationssystem.

Om man frågar t ex en byggentreprenör vad marktäckning är, så svarar han eller hon säkert att marktäckning är ett sätt att skydda marken vid byggprojekt. Men framför allt för att skydda byggmaterialet och byggarbetaren från den naturliga fukten som kommer från marken. Genom att använda ett väderskydd (som marktäckare egentligen är) är inte bara en försäkring mot dåligt väder. Det är också ett effektivt sätt att säkerställa att man inte får fuktskador och mögel på sitt material, som annars kan bli mycket kostsamma att åtgärda när byggnationen är klar.

Det första du ska fundera över är om du har råd att inte bygga med väderskydd och marktäckning. Tyvärr har ett antal välkända byggprojekt drabbats av kostsamma fuktskador genom åren.

Om man ska hyra en dyrare form av marktäckning så kan det vara bra att först göra en kalkyl tillsammans med leverantören.

För en privatperson innebär oftast ordet marktäckning, eller marktäckare, att man vill minimera ogräs i sin trädgård. Förr användes ofta gräsklipp eller halm för att kväva ogräset. Men sedan en tid tillbaka används tunna plastfilmer eller tidningspapper allt mer och mer. Det finns även speciella dukar för marktäckning som är tillverkade av kokosfiber och en tvåskiktad plastfilm som sytts ihop. Detta gör att fuktigheten bevaras bättre i jorden.

Alternativet för dig som inte vill investera i en alltför dyr lagerhall kan istället hyra eller leasa lagerhallar av en del leverantörer.

En lagerhall kan man köpa både isolerad och oisolerad. Om man har produkter som är känsliga för temperaturförändringar så bör man välja en isolerad hall. I kombination till detta kan man också välja till en värmefunktion till sin lagerhall.

De flesta som använder lagerhallar kompletterar med ett avfuktningssystem för att hålla fukten borta från produkterna som lagras i hallen.

När man ska köpa en lagerhall bör man välja utformning på lagerhallen utifrån vad man ska lagra i den. T ex så passar raka väggar bäst för placering av pallar.
Det kan vara bra att välja en lösning som kan byggas på med fler moduler allt eftersom behovet av lagerplats växer.

Lagerhallar förses med antingen dörrar eller portar. Bland dörrar finns gångdörrar, entrédörrar samt nödutgångsdörrar. Vissa av dessa i form av skjutdörrar.
Portar kan vara t ex skjutportar eller vikportar med manuell eller automatisk hantering. De flesta leverantörer har också portar av större mått som gör det möjligt för lastbilar att passera genom.

Mindre lagerhallar kan du faktiskt själv montera och demontera med hjälp av anvisningar från leverantören. De större lagerhallarna kräver kunskap och verktyg från experter.
Lagerhallar förankras i marken med förankringsspik eller jordankare som standard. Om marken där hallen ska stå dock inte klarar av detta används istället betongelement eller plastgjuten betongsockel.
Lagerhallen har sedan en stålstomme som bekläds med någon form av täckduk.

Viktigt att tänka på inför ditt köp är även vilken belysning du behöver ha i lagerhallen.

Även om en lagerhall används som lager behöver den för den skull inte vara stillös. Både design och estetik är en, om inte den viktigaste, så ändå en faktor att ta med i beräkningen. Det finns leverantörer som erbjuder hallar med både sadeltak, bågformat tak eller brutet tak.
Färgen på hallen kan man också välja fritt bland en rad olika färger. Kanske du vill ha en faluröd hall med vita knutar? Att tänka på designutformningen kan vara viktigt då i vissa fall, då man kan behöva godkännande av kommunen för att sätta upp sin lagerhall.

Innan du väljer leverantör av dina lagerhallar så bör denne garantera dig support och tillhandahålla dig reservdelar till hallen.

Presenningar används oftast till att skydda något från regn, sol och vind. Presenningar kan få oss att relatera till helt olika typer beroende på vad vi har behov av. En privatperson ser troligen presenningen som ett rektangulärt skynke som man skyddar t ex båten eller tillbygget på huset med. Storleken på denna typ av presenning ligger på några kvadratmeter.
För ett företag i bl a byggbranschen kan storleken på presenning ligga på över hundratalet kvadratmeter. Dessa presenningar är gjorda speciellt för att tåla höga påfrestningar.

Man delar in presenningar i klasserna lättvikt och tungvikt. En del leverantörer har också en mellanviktsklass. Vikten mäts i gram per kvadratmeter och finns som allt i från ca 75 gram till över 1000 gram.

En bra presenning ska klara av hårda tag och påfrestningar och vara försedd med rep och öljetter, åtminstone i varje hörn på presenningen. Vissa presenningar ska också kunna behålla sin smidighet vid sträng kyla. En plastpresenning t ex kan bli väldigt stel i stark kyla.
Tänk också på att en fuktig presenning kan bli väldigt tung, styv och svårhanterlig.

Vissa typer av presenningar har UV-skydd och mögelskydd.

Det vanligaste färgen man förknippar med presenningar är grön. Men det blir mer och mer vanligt med presenningar i t ex blå, gul eller vit färg. En del leverantörer ger dig möjlighet att välja vilken färg du vill.

Oavsett vilka presenningar du köper så ska du sköta om dem. Det är viktigt att fuktiga presenningar får torka innan de viks ihop eller rullas, annars angrips de lätt angrips av röta och mögel.

Tänk på att repen man använder att surra fast presenningen med krymper då de är våta och förlängs när de torkar. Se till att du väljer surrfästen där ingenting skadas eller förstörs när vädret växlar. Vid längre tids förvaring under presenning bör man också se över surrningen regelbundet.

Alternativet för dig som inte vill investera i en alltför dyr presenning kan istället hyra presenningar. Det är ju faktiskt onödigt att köpa på sig en presenning man inte har behov av på lång sikt. De företag som hyr ut presenningar har i vissa fall en kompletterande skadeförsäkring för att du ska slippa merkostnader för reparationer och extra tvätt.

I Sverige har värmepumpsmarknaden mognat en hel del de senaste åren och risken att du blir lurad att betala ett överpris blir allt mindre. Den risk som dock fortsatt kvarstår är att du kan råka ur för att få en värmepump som är felaktigt dimensionerad för just ditt hus.

Eftersom det finns olika typer av uppvärmningssystem t ex bergvärme, luftvärme, sjövärme och mark/jordvärme så är ett av de grundläggande besluten man måste ta vilken typ av energikälla som ska användas. Detta är såklart inget du själv måste ha alla svar på utan det tar din värmepumpsexpert reda på tillsammans med dig.

Vilket energibehov ni har beror på hur många ni är i hushållet. Är ni kanske en småbarns- eller tonårsfamilj som förbrukar mycket varmvatten eller pensionärer som vill ha något högre inomhustemperatur. Det finns en mängd värmepumpar som även värmer upp varmvattnet och som kan användas i hus med vattenburet värmesystem. Om du idag inte ha vattenburet system utan sitter med direktverkande el, med kompletterande varmvattenberedare kanske det inte är det första man tänker på att byta ut hela systemet. Oavsett vilken lösning som väljs är det viktiga att titta på totalekonomin för din uppvärmning efter ett byte av värmesystem.

I vilken del av Sverige du bor är en viktig aspekt att ta hänsyn till innan du väljer värmepump. Längst upp i norra Sverige är det troligtvis mycket kallare under vintern än vad det är längst ner i söder. Därför bör man titta på vilken verkningsgrad värmepumpen klarar av just i ditt klimat där du bor. En värmepumps verkningsgrad kallas för ”värmefaktor” (COP) och ett COP på 4.0 betyder det att man får ut 4 kWh värmeenergi på 1 kWh tillförd el.

Det är temperaturskillnaden mellan det man tar värmen ifrån, t ex berget eller luften och det man avger värmen med, till luft eller vatten, som är helt avgörande för vilken COP man får ut. På sommaren har man oftast liten temperaturskillnad mellan ute och inne och man får då hög värmefaktor. Medan man vid en kall vinterdag får en stor temperaturskillnad och som då resulterar i en låg värmefaktor.

Fördelen med en bergvärmepump är att den ger samma effekt året runt eftersom grundvattnet i berget stannar runt fyra grader hela tiden oavsett årstid. Däremot fungerar en luftvärmepump bättre när det är något varmare ute.

När du jämför olika varumärken av bergvärmepumpar bör du räkna på årsverkningsgraden, inte på ett specifikt driftsfall. Detta då de ”sämre” värmepumparna oftast klarar sig bra i ett driftstest som ligger runt 0-gradersstrecket.

Storleken på ditt hus är en faktor att ta hänsyn till och i vissa fall kan också planlösningen spela roll, speciellt om du istället för en bergvärmepump i slutändan bestämmer dig för viss typ av luftvärmepump.

När det gäller bergvärmepumpar så är en vanlig klyscha att om många grannar har installerat bergvärmepump är risken stor att bergvärmen ”tar slut”. Så är det inte. Bergvärme är en i det närmaste obegränsad källa. Däremot bör man inte borra sitt hål på exakt samma djup som de närmaste grannarna.

Innan ditt val faller på en bergvärmepump bör du titta över hur tomten och marken ser ut där du bor. Kommer det bli lätt eller komplicerat att borra? Detta gör att priset för borrningen kommer bli olika dyrt. För att kunna ta användning av bergvärmen måste man borra ett 80-200 meter djupt hål, beroende på hur nära berget man är och hur stor effekt värmepumpen i sig själv har.

Ett tips är att ta reda på vem som kommer ansvara för grävningen från själva borrhålet och in till din husgrund samt vem som står för att återställa till exempel gräsmattan. Det bästa är att få en totalentreprenad där allt ingår – värmepump, borrning, övrig installation och till och med städning.

När du väl borrat och installerat en bergvärmepump så börjar nästa fas som är minst lika viktig – att hela anläggningen blir intrimmad på korrekt sätt. Därför är det bra om du använder en återförsäljare som du känner ett stort förtroende till då intrimningen kan ta en del tid.

Som du kanske förstår finns det många faktorer som spelar in på valet av bergvärmepump. Därför bör du ta in offerter från flera olika leverantörer av värmepumpar och göra kalkyler på rätt grunder. Se också till att skaffa en bra försäkring som täcker in hela värmepumpen, inte bara delar av den.

En minst lika viktig faktor, som man lätt glömmer bort bland alla tekniska detaljer, är förtroendet till återförsäljaren. Det ska kännas bra att anlita återförsäljaren och tänk också på att återförsäljaren är den du ska vända dig till om det skulle uppstå något problem med bergvärmepumpen under årens lopp eller när du behöver anlita denne för service.

Är du fortsatt intresserad av att läsa mer och utbyta tankar och erfarenheter så finns följande forum Internet, Värmepumspforum (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php)